Ingen torskökning trots tolvårig fredning

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Men i Havstensfjorden har torsken inte ökat trots att området varit fredat under tolv år, konstateras i en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Foto: Kasper Holgers / Havs- och vattenmyndigheten

Rapporten omfattar åtta fiskefria områden som tidigare inrättats  i Sverige.

- Resultaten visar att fisken vanligtvis snabbt ökar i både antal och storlek när områdena stängs för fiske. Efter fem år är bestånden i medeltal tre gånger större i de fiskefria områden jämfört med liknande områden där fisket fått fortsätta och effekterna fortsätter öka när områdena varit fredade längre, säger forskaren Ulf Bergström i ett pressmeddelande.

Ingen återhämtning i Havstensfjorden

Men rapporten visar även på exempel där ingen återhämtning skett. Det gäller fiskbestånd som varit kraftigt överfiskade under lång tid, och bland dessa finns Havstensfjorden.

Fjorden har historiskt varit ett mycket produktivt område för fisk, konstaterar SLU. Kraftigt minskade fiskbestånd medförde att ett fiskefritt område på 13 kvadratkilometer och ett buffertområde på 140 kvadratkilometer med fiskerestriktioner inrättades år 2010 som en akutåtgärd för att skydda bestånden av torsk, piggvar och rödspätta.

Resultaten som SLU nu redovisar visar att bestånden av ung torsk visserligen ökade efter fredningen, men att tätheterna av vuxen torsk är fortsatt mycket låga.

Torskägg som påträffas pekar på att det fortfarande finns ett svagt lekbestånd i området.

För rödspotta ses inga trender efter att det fiskefria området infördes, och förekomsten av stor piggvar har till och med minskat.

"Mer tid behövs"
Bestånden av torsk och plattfisk i området har varit kraftigt överfiskade i flera decennier och en återhämtning kan därför ta lång tid, konstaterar forskarna i rapporten. Mer tid och fortsatta studier om olika ekologiska samband behövs för att kunna dra fler slutsatser.

Säl och skarv påverkar i Östersjön

I två andra fiskefria områdena längs Östersjökusten; Gålö i Stockholms skärgård och Licknevarpefjärden i Östergötland, har de positiva effekterna av de fiskefria områdena avtagit i takt med att gråsälen och skarven ökat i områdena, konstaterar SLU.

- Fiskeförbud räcker alltså inte alltid för att stärka svaga fiskbestånd, och här finns en tydlig målkonflikt mellan förvaltningen av säl och skarv å ena sidan och förvaltningen av kustlevande fiskarter å den andra. Resultaten visar att vi i vissa fall kan behöva reglera inte bara fisket utan även säl och skarv om bestånden av kustfisk ska kunna återhämta sig, säger Ulf Bergström om resultaten från Östersjön.

Oklar påverkan i Havstensfjorden

För området där Havstensfjorden är en del skriver forskarna att mer forskning och kunskap om olika samband behövs för att kunna bedöma hur knubbsäl och skarv påverkar fiskbestånd och återhämtning. Inom ramen för det så kallade 8+fjordar-samarbetet där Havstensfjorden ingår pågår ett sådant forskningsprojekt.

Fortsatta studier av fiskbeståndets återhämtning skulle också tjäna på att ske mer ekosystembaserat och där studier av säl och skarv integreras, skriver forskarna också.

---

SLU: Fiskefria områden gynnar både fisk och miljö

8+fjordar: Säl och skarv