Uppdaterad 1 mars /
Från 116 miljoner till 62. När staten minskar anslagen kraftigt slår det stenhårt mot naturvårdsarbetet i Västra Götaland. Bland annat drabbas naturreservaten och kampen mot invasiva arter, skriver Länsstyrelsen på sin webbplats. |
Minskad slåtter av öppna marker i skyddade områden och inga nya betesavtal är två åtgärder som Länsstyrelsen aviserar. |
- Västra Götaland är ett av de län som har flest och mest invasiva arter och med en stor spridning, konstaterar Jörel Holmberg, chef för Länsstyrelsens enhet för naturförvaltning.
Den totala nationella budgeten minskar med 931 miljoner kronor för skötsel av värdefull natur och 550 miljoner kronor för skydd, jämfört med år 2022.
Konsekvenser i Västra Götaland:
- Inga medel för aktiva åtgärder mot invasiva främmande arter.
- Nästan en halvering av anslaget för att arbeta med hotade arter.
- Insatser för att gynna pollinerande insekter kommer inte att kunna fortsätta.
- Inga nya LONA-bidrag (Lokalt naturvårdsarbete) kan beviljas. Endast pågående projekt får fortsatt stöd.
- Restaurering av igenväxande marker i naturreservat och andra skyddade områden pausas.
- Nya stängsel runt betesmarker i naturreservat och andra skyddade områden pausas.
- Minskad slåtter av öppna marker i skyddade områden och inga nya betesavtal.
- Inga nya spänger, toaletter, sittbänkar i naturreservaten. Prioritet att underhålla det som redan finns.
- Arbetsmarknadssatsningen på Naturnära jobb upphör, med undantag för en mindre satsning på unga, som intresserade kommuner kan söka.
- Länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur, det vill säga sammanhängande livsmiljöer, begränsas kraftigt.
Restaurering av våtmarker är ett arbete som kommer att fortsätta. Likaså är Kosterhavets nationalpark och Hornborgasjön naturreservat fortsatt prioriterade.
 |
| Jörel Holmberg Bild: Länsstyrelsen |
- Vi prioriterar att behålla personal och därmed kompetens vilket även är ett uttalat önskemål från Naturvårdsverket. Dock kommer visstidsanställda medarbetare att få sluta, säger Jörel Holmberg.
Bantningarna påverkar också entreprenörer som Länsstyrelsen anlitar för skötselåtgärder som röjning, stängsling och anläggning.
Stark kritik från friluftsliv och turism
Den stora nedskärningen i statens budget för skötsel och skydd av natur får även stora negativa konsekvenser för infrastrukturen för friluftslivet, varnar Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen i ett gemensamt uttalande.
- Vi kan inte acceptera att eftersatta leder inte rustas upp eller att rastskydd inte renoveras samtidigt som intresset för vandring och naturvistelse ökar. Regeringen behöver nu säkra den långsiktiga finansieringen för att inte försämra infrastrukturen för friluftslivet, säger Maria Ros Hjelm, generalsekreterare på Svenska Turistföreningen.
"En investering i stärkt folkhälsa"
- Det är bra att regeringen vill stärka arbetet med folkhälsan i en tid när stillasittandet, ohälsan och sjukvårdskostnader skenar. Men just därför är det svårt att förstå varför man samtidigt försämrar förutsättningarna för friluftslivet. Att få människor att röra sig mer i naturen är inte en kostnad, utan en investering i stärkt folkhälsa, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.
"En investering i stärkt folkhälsa"
- Det är bra att regeringen vill stärka arbetet med folkhälsan i en tid när stillasittandet, ohälsan och sjukvårdskostnader skenar. Men just därför är det svårt att förstå varför man samtidigt försämrar förutsättningarna för friluftslivet. Att få människor att röra sig mer i naturen är inte en kostnad, utan en investering i stärkt folkhälsa, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.